Idag har det varit regningt och grått så jag har hållit mig inomhus och fortsatt mitt bakningsfrosseri. Förstår inte vad som har hänt med mig, jag har aldrig varit mycket för att baka men helt plötsligt har jag blivit som värsta sortens bullmamma. Synd för mina barn att dom hann flytta hemifrån innan den egenskapen visade sig. Eller lika bra kanske för nu tar det ju inte slut med en gång. ;) Dagens skörd blev i alla fall Vita chokladkladdmuffins, Banankaka med chokladglasyr och kokos och kokostoppar (klicka på namnen så kommer du direkt till receptet).

Igår drog jag i alla fall igång ett nytt projekt. När vi avverkade skog i höstas passade vi också på att fälla ett stort träd som stod mellan vårt hus och gårdens gammelhus. Trädet var verkligen gigantiskt och det var delat i två stammar, vilket hade gjort att regnvatten stannade i glipan så trädet hade börjat bli murket, alltså verkligen dags att ta ner det innan någon storm fällde in det i vårt sovrum. Men... av gigantiska träd blir det gigantiska stubbar med rötter som breder ut sig lååångt över trädgården. Inte så lätt att bli av med alltså. 

Jag har retat mig på den där stubben ett bra tag nu. Grässvålen har gått upp brant över dom höga rötterna, omöjligt att komma åt med gräsklippare så det har blivit som en stökig kulle med en spretig stubbe mitt på. Ser inte alls kul ut så igår bestämde jag mig för att göra i ordning stubben. Planen är att frilägga allt som ligger ovanför normal marknivå, jämna till stubben på toppen och skala bort barken.  

Jag är inte färdig med grävarbetet än men har kommit en bra bit på väg i alla fall. Tungt och slitigt är det med alla trassliga smårötter men herregud vad häftiga dom stora rötterna är! Stora, vridna och knotiga väller dom ut där under stubben. Känns lite sago/trollskogsaktigt. Lite slingrande växtlighet bland det där kan bli riktig bra. När jag började gräva hittade jag håligheter bland rötterna, perfekta att plantera i. Även på toppen har det blivit ett lagom stort hål för att putta i jord och plantera något som kan slingra sig ner runt stubben. Kan nog bli helt okej det här! :)

Före:

En bit på väg:

Får nog erkänna att morgonpromenaden inte går i något vidare tempo den här tiden på året. Det är så mycket som distraherar på vägen! Vem kan bara skynda förbi allt det vackra och komma hem tomhänt?